Vädret var perfekt vid årets fjärilspromenad på Remmene skjutfält. När det är soligt och nästan vindstilla är fjärilarna gärna ute och flyger. Ändå var det ovanligt få fjärilar att räkna in i år. Kanske beroende på att sommaren varit regnig, eller på naturlig variation eller helt enkelt för att stora delar av skjutfältet nyligen hade slagits och många blommor var borta. (Det kan tilläggas att vi i flera år haft kontakter med försvaret och fortifikationsverket för att få dem att senarelägga slagningen av fältet och att vi fortsätter det arbetet.)
Ett antal arter kunde ändå räknas in av våra guider Christina Sjöberg och Kurt Brorsson och andra fjärilskunniga deltagare. Bl.a. noterades citronfjäril som många känner igen, luktgräsfjäril som är Sveriges vanligaste, hedpärlemorfjäril och ängspärlemorfjäril, silversmygare, vitfläckig guldvinge och den stora och ovanliga sälgskimmerfjärilen. Något annat som var glädjande var att, även om vi inte lyckades se någon alkonblåvinge, kunde vi se dess pyttesmå ägg på klockgentianan som blommade ovanligt rikligt på fältet i år.
Fjärilarna fångades med håv och stoppades i burkar så de kunde artbestämmas innan de släpptes ut igen. På nära håll kunde vi också se att många fjärilar hade slitna vingar. En fjäril har två par vingar som är täckta med små vingfjäll som lossnar när vingarna slits, och man kunde se att bitar fattades på vingarna hos en del av fjärilarna.
14 personer deltog i promenaden, däribland två norrmän från Fredrikstad, som redan var på fältet för att titta på fjärilar och som visade sig vara riktiga fjärilsexperter och kunna båda de norska och latinska namnen på fjärilarna.

Ibland kan det vara knepigt att artbestämma en fjäril
Inventeringen ingår i Svensk Dagfjärilsövervakning, som leds från Lunds universitet och som Herrljunga Naturskyddsförening deltagit i under många år. Totalt görs minst tre inventeringar under säsongen.
Text: Barbro Johansson
Bilder: Kjell Johansson



Kommentera